Beredskapsveckan är en årlig kampanj som syftar till att öka medvetenheten om samhällets beredskap vid kriser och krig. Genom att samla aktörer från olika delar av samhället vill man stärka både den lokala och nationella beredskapen – och engagera fler privatpersoner i arbetet med att göra Sverige bättre förberett för framtida utmaningar.
När genomförs Beredskapsveckan?
Beredskapsveckan hålls varje år under vecka 39, på hösten.
Vad är syftet med Beredskapsveckan?
Syftet är att samla aktörer som kommuner, civilsamhället, myndigheter och näringsliv för att uppmärksamma vikten av allas ansvar i samhällets beredskap vid kriser och krig. Ju fler som talar om detta samtidigt, desto större genomslag får budskapet.
Vad är målen?
Tidigare har fokus legat på privatpersoner, men nu vill vi lyfta fram aktörernas roll och deras ansvar att engagera och stödja invånarna i beredskapsfrågor.
För aktörer:
- Utveckla lokal riskkommunikation
- Engagera fler kommuner och aktörer
För privatpersoner:
- Öka kunskapen om hot och beredskap
- Engagera fler i samhällsberedskap
- Förbättra hushållens förmåga att hantera kriser och krig
En undersökning visar att 39 % av befolkningen vill engagera sig mer i beredskapsfrågor, men 62 % vet inte hur.
Namnbyte från Krisberedskapsveckan till Beredskapsveckan
Tidigare fokuserade kampanjen på olyckor och kriser. Namnbytet speglar ett bredare fokus som nu även inkluderar beredskap för krig.
Aktuella händelser?
Beredskapsveckan har alltid ett allriskperspektiv, men intresset för egenberedskap har ökat, särskilt bland unga. Erfarenheter från pandemin och kriget i Ukraina används för att stärka samhällets motståndskraft.
Kampanjens hashtag?
#beredskapsveckan eller #sjudagar.
Varför beredskapskultur?
Vi behöver förändra inställningen till beredskap och göra den till en naturlig del av vardagen – lika självklar som sopsortering. Det är något vi ska tänka på både i hemmet och på arbetsplatsen.